you belong to me.

hade det så himla bra i mexico. dom alldeles kritvita stränderna vi besökte med det mest löjligt turkosa vattnet var det finaste jag sett. den härliga värmen, människorna, och allt runt omkring var så bra som det bara kunde vara . 
när vi kom dit var alla förvånade över hur vi kunde stanna på samma hotell i en hel månad. de trodde att vi skulle tröttna på det och tycka att det skulle bli tråkigt?. om jag hade haft chansen skulle jag stannat där tre gånger så länge, om inte mer. 
under resan träffade vi en drös med olika personligheter från hela världen. det var alltifrån människor som jobbade på hotellet till en norsk familj eller ett antal brölloppssällskap. önskar att jag skulle kunna träffa några av alla dessa personer igen. himla härliga människor. har många härliga minnen och framförallt tonvis med skratt tillsammans med många av dem. 
det blev en stor oväxling att komma hem till sverige igen. självklart är det urmysigt att träffa alla bra här hemma men just nu känns det som om jag inte har något här att göra. på dagarna gör jag inget vettigt utan strövar bara omkring och njuter inte av livet som jag vill göra. hoppas att det ändras på lördag då jag för första gången ska få träffa mitt fina kusinbarn och efter det hålla mig upptagen tills jag får börja på mitt drömjobb på måndag. är himla nervös över hur det ska gå men jag vet att alla som jobbar där är helmysiga och dom ska nog hjälpa mig. 
känns så fel att klaga , jag är egentligen väldigt lyckligt lottad. men ibland känns allt lite snett. vet inte var eller hur jag ska passa in. hoppas på att det vänder.
 
 
 
himla överredigerade bilder. kind of like it men ni ska få de oredigerade verisionerna i dagarna. 
 
nu ska jag kura ihop mig i mitt pluffsiga täcke och lyssna på musik. ha det fint.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback